onsdag 12 januari 2011

Att stånga huvudet mot väggen

Vad för superkrafter eller speciella förmågor måste man ha för att få en synnerligen tjurskallig 12-åring att sluta dissa böcker som inte har foton på framsidan? Jag känner att detta var ytterligare ett försummat område i utbildningen.

Eleven ifråga har mycket bestämda åsikter kring böcker med "tecknade" framsidor. De är dåliga. Rakt av. Hen ids inte ens läsa eller lyssna till vad som står på baksidan, inte heller vittnesmål från mig eller vänner som läst böckerna ifråga övertygar. Det är inte bara tecknade framsidor som är dåliga, hen inkluderar även redigerade foton (som t ex att de har fått en blåtoning) samt om titeln är "tecknad"; dvs om den kanske är gjord så den ska se sprayad ut eller som hopklippta bokstäver från tidningar.

Det spelar också roll hur fotot är taget. Är personerna tillräckligt snygga? Syns hela kroppen? Johanna Lindbäcks Min typ brorsa har visserligen ett foto på framsidan, men texten är fel och det är bara benen som syns. Till råga på allt hade ju människan Converse på sig - tydligen dög inte det.

Som om inte detta vore nog får böckerna inte vara för sötsliskiga och gulliga, inte heller får de handla om några jobbiga saker såsom sjukdom, skilsmässor eller döden. De måste vara roliga och de måste vara av det tjockare slaget, men inte för svåra att läsa. Fantasy duger inte. Det måste handla om nutid och vara på riktigt.

Förrförra besöket lade jag och kompisarna fram bok efter bok och ingen dög. Till slut höll jag fast en bok, med framsidan gömd, och försökte få henom att läsa baksidan. Det gick inte. Ungen ägnade bortåt 10 minuter åt att försöka slita den ifrån mig för att se framsidan. Kompisen läste dock och lånade den istället.

Förra besöket förklarade jag att jag inte hade så mycket tid att lägga på en enda elev när det samtidigt är 20 andra som sliter i mig - hen fick klara sig själv. Jag menade att det är bättre att hen kollar på framsidorna själv, då jag inte har tid att dra ut varenda bok och då hen ändå inte vill ha de böcker jag visar. Hen satte sig i ett hörn och tjurade medan jag hjälpte de andra.

Jag har förklarat att framsidan inte säger ett dugg om hur bra boken är. Jag har förklarat att populära böcker ofta trycks upp i flera utgåvor och att framsidan ofta görs om så en utgåva kan ha en tecknad framsida och nästa har ett foto - men innehållet är detsamma. Jag har vädjat till hens logik utan resultat. Jag har frågat varför och fått till svar att böcker med tecknade framsidor inte handlar om riktiga människor. De flesta romanfigurer är ju inte på riktigt... Och många biografier har framsidor som definitivt inte hade passerat nålsögat. Inga förklaringar har hjälpt.

Idag fick hen vänta till sist och därefter gick jag igenom hylla efter hylla och plockade ut de böcker som hade foton på framsidan, samtidigt som vi hade samma fruktlösa diskussion igen. Hen dissade samtliga, för att de såg tråkiga ut. Hen tröttnade på att vänta och letade själv (efter att ha suttit still i 20 minuter) och se - hen hittade två böcker, som båda hade redigerade foton på framsidan och såg precis ut som andra böcker hen precis innan hade avfärdat. Då passade det minsann, men riktigt bra var det nog inte ändå, det märkte jag. Gissningsvis var det tanken på en irriterad lärare som tvingade fram ett beslut.

Jag fick en kram på vägen ut och ett halvt löfte om att hen kommer tillbaka om ett par dagar, eftersom böckerna var så tunna och inte räcker till nästa vecka. Jag hälsade att det enda som finns kvar då är facklitteraturen, men det kommer inte läraren godkänna.

Jag ger upp.