måndag 28 april 2008

Två lustigheter på samma dag.

Sedan en tid har vardagen med A600 gänget, och kanske i synnerhet mitt eget liv, känts allt för tråkigt och enformigt för att rapportera om i bloggen. Det är som att tiden har stannat av, mina sedervanliga upptåg i form av svimmningsattackerWilly's och transporter av möblemangcykel har helt enkelt uteblivit allmänheten har även så smått börjat acceptera Pearl och Cobras suspekta beteende i jakt på karlar och det har alltså inte funnits mycket att skvallra om. Livet har gått sin gilla gång med såväl med- som motgång i uppsatsarbetet och små förkylningar.

Så denna dag rasar himmelen ned och allt händer på en och samma dag. Det är tidig morgon och jag passerar genom skolans nya entré som i sig är ett mysterium. Först en skjutdörr och sedan en snurrdörr. Den senare alldeles för seg när man väl är inne i den och alldeles försnabb när man ska in i den. Många gånger har Cobra testat vart gränsen går för att pressa sig in genom springan för att slippa vänta ett varv till på att lunka sig igenom den. I vilket fall var snurrdörren trasig denna morgon när en inte ont anande Squeek ställer sig framför den i väntan på att den ska börja snurra och tänker: "Nåja den är väl bara morgontrött" "Det tar ganska lång tid för den att starta!" "Hmm hur ska jag nu kunna ta mig ut!?!" Till historien hör att minst tre pers lyckas passera mig snabbt och lätt genom den sidodörr som står på vid gavel in till skolan precis bakom mig. Pinsamhetsfaktor 3

Tiden går och Squeek både sväljer och glömmer skammen. Lunchtiden börjar närma sig och där efter Pearls och Cobras efterlunchen spaning på skolans torg. Väl på väg där ifrån efter en helt ok karlaspaning får vi syn på den mystiske ickepojkvännen med sin ickeflickvän utanför den andra entrén och vi hoppas såklart på att få se ett romantiskt avsked. Jag passerar de första skjutdörrarna med fast bestämdhet att avslöja ickeparet. Ingenting händer. Besvikelse. Jag går in i snurrdörren och sikten skyms Jag tänker "Haha det är bara tillfälligt för så fort jag kommer ut ska jag smyga fram till fönstret och titta igen". Problemet kommer när jag tappar orienteringen i min iver att komma ut och går rakt in i glasväggen med pannan före och en ljudlig smäll som får ett gäng killar samt mina (så kallade vänner :P) att brista ut i gapskratt. Chockad och förargad tumlar jag ut från dörren för att uppsöka en mer avskild plats. Icke parets hemlighet förblev oavslöjad och jag förklarar här med krig mot skolans nya "flashiga" entré! Pinsamhetsfaktor 4

Senare denna dag bestämmer sig Cobra Pearl och Pearls polare Duskan för att vi ska gå på bio. Glad i hågen följer jag med. Lady Chatterlys älskare hette filmen och jag tänkte att ja visst det låter romantiskt och mysigt. Vi tar plats i biosalongen tillsammans med vad jag börjar misstänka vara PROs tantsnusk komité sedan jag fått filmens handling förklarad lite bättre för mig. Greta, PartyGreta och George får komma upp ur väskorna en liten stund för att bli fotograferade i biosalongen. Två hurtiga damer kommer för att slå sig ned brevid oss när de märker att sätet är upptaget av tre grisar. "Nej men oj oj oj de kan sitta kvar om de vill det!" Trodde de ja. Som vårdnadshavare för greta anser jag att hon är på tok för liten för att få se hur grisar blir till (inte människor heller för den delen) så grisarna får vackert krypa tillbaka i sina väskor.

Vi bläddrar i biograffoldern och inser att filmen är 2 och en halv timme lång vilket får det att krypa i kroppen klarar vi verkligen två och en halv timmes tantsnusk? Filmen börjar trots allt och det finns ingen återvändo. Jag måste säga att den till en början var frustrerande seg. Cobra intar sitt godis genom att synka sina besök i godispåsen och öppnandet av chokladpapper med de få höga ljud som förekom i en annars så stillsam film. När vi sedan börjar närma oss den del av handlingen där stillheten upphör och tantsnusket tar vid börjar PRO tanterna att skruva på sig. Det hela var tydligen lite för vågat för deras smak. Av någon anledning får de alla för sig att de kan markera sitt (o)intresse genom att hosta och harkla sig lite under de hetare scenerna En av våra kära medbesökare har dock lite svårt att hålla tillbaka sitt ogillande och börjar kräkas i spridda skurar över golvet, vilket inte gör situationen bättre för oss som redan fnittrar vilt över filmens erotiska (läs patetiska) sex scener. till saken hör att biosalonger ofta har lutande golv för att besökarna inte ska skymma sikten för varandra. Ja ni för står ju kanske konsekvenserna? Om inte så nämner jag bara att spyorna färdades som sommaryra kossor på sitt nya grönbete allt längre och längre fram i salongen. Människor börjar att skruva på sig och lyfta sina väskor för att slutligen (väldigt finkänsligt flytta till andra sidan av salongen. Tanterna pratar förstulet med varandra. "Jösses! Men Jösses! Mår du bra? vill du att vi ska gå?". "Jag visste inte att den skulle vara såhär! Det tycker jag inte om! Men neeej det gör vi inte, vi sitter kvar!" Om de trodde att ingen skulle märka det lilla missödet så trodde de fel. Hallå? Hörde du inte hur det plaskade? För övrigt har jag aldrig varit så glad att jag glömde åtgärda nästäppa med nezeril innan föreställningen. Filmen urartar totalt det hemliga paret (inte att förväxla med icke paret) börjar jaga varandra nakna i regnet för att slutligen slå sig till ro en stund i en gytjegrop, för att sedan gå över till att plocka blommor åt varandra. Och som Cobra sade fick man ju i sin romantiska naivitet få upp hoppet om filmen igen när mannen sträcker sig fram för att sätta en blomma (trodde vi) i hennes hår. Vilket i och för sig inte var helt fel gissat bara det att det inte var det hår man först tänker på utan det man tänker på i andra hand och med en rödlätt ton på kinderna. Och Hallå? Vad är det här? Men visst klä varandras kroppar med blommor bara, om det gör er lyckligare, men låt mig slippa se det! Pinsamhetsfaktor 5. Så hur ska vi då sammanfatta kvällen? Kanske med ett (ganska ironiskt) Björn Gustavsson/Benjamin citat. Snurrdörrar och filmupplevelser utöver det vanliga: Kanon kul! Fyra av fem toasters.

2 kommentarer:

Carsan sa...

Du glömde nämna att de tanter som behandlade oss som tioåringar med varsitt gosedjur även var de tanter som satt ett par stolar bort och kräktes TRE gånger utan att gå ut. När detta skedde var det ca 1.50 kvar av filmen och stanken var allt annat än trevligt

Pearl sa...

Detta var en av de jobbigaste upplevelserna någonsin!! Hur mäktade vimed att hålla inne sådana skrattsalvor?! Å att klä-julgranen-som-kärleksförklaring är nog inget att rekommendera....